Har du förmågan att se trender i din omgivning?


Är en ny säljare som lyckas landa en stor affär en duktig säljare? Är en ny VD skicklig om företaget visar en större vinst än tidigare? Är majoriteten av kunderna nöjda om man träffar fyra mycket nöjda kunder samma vecka? Finns det ett samband mellan aktiekursen i ett företag och vädret? Eller beror allt på slumpen?

Statistik kan kännas teoretiskt, tråkigt och onödigt. Speciellt kan det kännas så om man redan har en stark magkänsla för ur man vill agera i en viss affärssituation eller i sitt eget liv. Man tycker sig kanske se ett mönster i hur till exempel en marknad agerar eller hur aktier stiger eller sjunker. Behövs det då verkligen en statistisk analys?

Frågan är egentligen vad som är ett mönster och vad som är slumpmässigt. Nobelpristagaren Daniel Kahneman har exemplifierat detta problem. Han tar barn som föds på ett sjukhus som exempel. I vilken ordning det föds en pojke eller en flicka är helt slumpmässig. Det går till exempel inte att förutspå om det föds en pojke eller en flicka baserat på utfallet av födslarna under de senaste timmarna. Det är också ganska precis samma sannolikhet att det föds en pojke som att det föds en flicka (jag antar i fortsättningen att det är exakt samma sannolikhet för att inte komplicera resonemanget i onödan).

Om vi studerar de tre följande sekvenserna, där P står för pojke och F står för flicka:

PPPFFF
FFFFFF
PFPPFP

Vilken av dessa sekvenser av födda barn är mest sannolik? Svaret är att de är lika sannolika! Intuitivt vill man gärna tro att den sista sekvensen är mest sannolik eftersom den ”ser mest slumpmässig ut”, men alla sekvenserna är lika sannolika. Eftersom varje födsel är helt oberoende av de tidigare födslarna går det till exempel inte att förutspå om det troligen föds en pojke eller en flicka efter sekvensen med sex flickor i rad, som i den andra sekvensen ovan.

Vi människor har en inneboende förmåga att leta efter mönster i det som händer omkring oss. Vi tenderar också att underskatta hur långa sekvenser som faktiskt skapas genom helt slumpmässiga händelser. Vår intuition säger oss helt enkelt att slumpmässiga händelser ska vara mycket mer jämnt fördelade än vad de faktiskt blir i verkligheten. Detta kan förleda oss att se inbillade mönster i händelser som egentligen är helt slumpmässiga.

För att kunna bedöma hur världen runt om kring förändras måste man ibland leta efter trender som kan påverka det egna företaget eller kanske ens eget liv. Ibland är det dock inte trender man ser utan slumpmässiga händelser som interagerar. Det är svårt att helt undvika att gå i fällan att se mönster i slumpmässig information, men man bör vara vaksam och ibland kan det vara en fördel att använda statistiska metoder för att bedöma situationen.

Missa inte min storsäljande bok ”Den sensationella vägen till lojala kunder”. Boken presenterar med stöd i akademisk forskning inom vilka områden och på vilket sätt företag kan arbeta för att få fler lojala kunder och en ökad lönsamhet. Boken finns att köpa i bokhandeln eller till ett rabatterat pris här på siten.

Källa:
Kahneman, Daniel (2012), ”Thinking, Fast and Slow”, London, Penguin books

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *